on a request from a friend

Hei, som jag säger numera!

Jag fick på facebook en förfrågan att skriva om mitt liv sedan jag flyttade till Norge. Just för att jag är den människan jag är kände jag att okej jag kan väl skriva lite igen efter ett års uppehåll.

Jag kan väl summera lite snabbt vad som hänt sedan september 2011:

Jag gick på jobbmässa i Mora där jag träffade på en "hyggelig fyr" från Norge vid namn Lars Rune. Han var ute och skulle rekrytera nya svenskar som telefonförsäljare i TM- huset i Grimstad. Jag var den första som lämnade mitt cv och lämnade uppenbarligen honom med ett gott första intryck. För dagen efter väcktes jag av ett samtal från honom klockan tio. Yrvaken svarade jag till hans fråga: "Vill du jobba i Norge?" (med sörlandsdialekt) Vad sa du nu??? 

Efter en vecka som ett nervöst vrak gjorde jag mig iordning för att göra en fem minuters presentation av mig själv för honom. Det gick förvånansvärt bra och han ville få ner mig till Grimstad så fort så möjligt. Men jag var fast på jobb i Leksand så det dröjde en månad innan jag äntligen dök upp i Grimstad. 

Väl i Grimstad möttes jag i ösande regn av min nya chef som skulle ta mig till min nya lägenhet och min nya rumskompis som jag aldrig träffat förr. I lägenheten väntade Erik min rumskompis sovandes efter en nattur med buss från Falun. Vi åkte till jobblokalen och träffade de nya arbetskamraterna från Sverige och även en av de norska som jobar med oss.

Nästa dag var jag på jobbet och hade upplärning hela dagen och hade mitt första samtal på eftermiddagen. Jag ville verkligen skjuta mig själv efter det samtalet. Jag måste säga att de första veckorna var tuffa, väldigt tuffa men tack vare riktigt sjyssta arbetskamrater var det enkelt att kliva in på jobbet varje dag.

Veckorna flöt på väldigt enkelt och plötsligt började det strömma in nya människor som skulle börja jobba och när jag då började få till det på jobbet kunde jag inte annat än tycka synd om de nya.

När December sedan kom var det dags att skapa julstämmning på jobbet och hela kontoret var fyllt med julklappar och tomtar den första december, alla myste och hade det så koseligt den sista månaden innan vi skulle resa hem till Sverige.

Det som började i September var just att en av våra chefer som heter Simen hälsade på ett sms när han var sjuk till Lars Rune: "Lycka till sista timen hilsen Simen" detta hade redan i två månaders tid blivit sagt på jobbet sista timmen och fått applåder varje gång. Men i December tog vi det till nästa nivå och Simen klädde ut sig till tomte och knackade på dörren innan den kända repliken kom. Jag skrattade så hårt att jag inte kunde sitta i stolen.

I Januari har höjdpunkten hittills varit hytteturen, hela dagsskiftet och några från kvällskiftet åkte iväg och spenderade helgen (13-15) i en 24 sovrums hytte med både pool och jacuzzi. Vi lekte, drack och hade den bästa helgen i mitt liv som jag aldrig kommer att glömma.

Det är väl lite snabbsummerat vad som skett i mitt liv sen September 2011. Jag skulle vilja påstå att flytten till Norge kan vara det bästa jag gjort i mitt liv och jag har haft det så fantastiskt bra och jag kommer aldrig finna en bättre plats att vara på det är nästan så det tar i för mycket att börja plugga igen. 

Hade! So mjag säger varje dag numer


First month of a entire year

Jag uppskattar inte riktigt att ha 15 grader i vardagsrummet och har tänt vartenda litet värmeljus i hela huset och dragit på sig tonvis av fliströjor för att inte frysa. Men idag så lyste solen för fint för att sitta inomhus och frysa så jag gick ut och frös tillsammans med kameran istället:

    

Barfota i snön

Jag hade en lyckad 18 års dag. Ja tänka sig att sånt kan hända också.
Dagen började lite för tidigt klockan tio med att syrran ringde från Australien för att säga grattis, mamma som faktiskt fattar att det är svindyrt att ringa från Australien till Sverige lät mig knappt dra på morgorocken innan jag fick rusa till telefonen i köket. Efter ungefär två timmar av National Geografic HD och miljöförstöring anlände nästa syster med pojkvän och festen kunde börja. Nej jag tog i lite för mycket, vi fikade och åt tacos. Själv tycket jag det var lte för mycket när de skulle sjunga efter maten, men för att citera min kusin "Det är så lite att stå ut med" Han har nog rätt!

Jag fick oväntat många gratulationer och MÅSTe hålla mig på den mer aktiva sidan för atthålla koll på födelsedagarna framöver!

Paula out!

New happy!

Ja kära vänner i vårt avlånga land! Ring klocka ring, nej förresten ring inte i år.

Nyår brukar väl vara en bra nystart, så med några timmar kvara av 00-talet tar jag mig i kragen och lovar att ta tag i min blogg och skriva något vettigt ibland.


Om

Min profilbild

Paula

Hej och välkommna till min blogg, här skriver jag om galenskap och laddar upp mina egna foton.
RSS 2.0