Måndag

Sovmorgon, fullproppad buss, brand i hissschakt, Missad buss, promenad och väntan i 40-50 minuter. Allt blev dessutom gjort utan en enda droppe kaffe.

"Någon som vill leva ut mina måndagar istället för mig? Ni är så varmt välkommna!"


Addicted

Jag märkte aldrig hur mycket jag var beroende av kaffe. Idag kan jag dock känna mig stolt över att jag inte rört en enda kaffekopp överhuvudtaget och ska så fortsätta ett tag framöver. Mitt huvud kan vittna om detta när det dunkar och skriker efter kaffe. Men jag har varit duktigt och druckit massvis med vatten. 

Igår värnade hela familjen om naturen och släckte alla lampor i huset i över en timme. Men p.g.a av VM-kval mellan Sverige och Portugal var det inte värt att stänga av tv:n. Så vi värnade väl inte tillräckligt. 

                                                                                       

"Vad härligt med koffein!"


Unwanted Tuesday

Jag har varit otroligt opepp idag. Nervositeten bara kröp in i mig imorse och vägrade försvinna. Ilningar, gråtfärdgihet och nervositet är inte en bra kombination när du ska börja en dag med 2 timmar mediekunskap. Träningen blev inte heller av p.g.a att jag totalt tappat lusten. Dessutom är jag nära att ge upp när jag i princip tappar 3 kilon på tre månader och minskar knappt två cm i midjan. 
Men Grattis på Rafael Nadal som har namnsdag!

"Bloggen blir min lilla Cry my eyes out hörna"


Fredagen 20 mars 2009

Skön dag, som spenderades med 1 timme medieproduktion och 4 timmar med Matilda, Carolina, Paulina, Stina och Amanda. Trots att jag inte var det bästa sällskapet som vanligt tror jag vi hade ganska trevligt. Nog för att vi satt och vänta på Paulina i en och en halv timme med inget att göra. Åkte buss med Amanda hem slog igång invasion och slappade hemma resten av dagen.

"Fredag! Vad mer kan man säga"

Torsdag

Jag lackade ur totalt på mig själv imorse. Jag hade skakningar i kroppen minst en halvtimme efter att jag pratade klart om boken. För att inte tala om skakningarna (som nästan fick mig att tappa boken och falla ur stolen) när jag pratade om boken. Kändes lite bättre när åtminstone någon hade klarat av att hänga med. Jag har även lackat ur på MP-ettorna som illa tvunget måste göra grupparbeten. Så nu istället för genomgångar ska vi jobba med varanndra, trots det faktum att jag inte kan. Det var svårt att inte kuta ut ur klassrummet när min svenska lärare började prata om hur vissa personer inte tillhör gruppen. Det är inte svårt alls att fundera ut vem hon pekade ut.
Idrotten var inte så otroligt hemskt som resten av tjejerna tyckte. Faktiskt var det rätt kul att kuta igenom hinderbanan medan Måns Zelmerlöv sjöng hope and glory så att högtalarna nästan lackade ur lika mycket som jag.

"Ni som röstade emot mig känn er hatade!" 

Lots

Det är verkligen otroligt galet hur uppspelt jag kan bli för en tv-serie. Det är underhållande att tänka på att jag inte kan sitta still i stolen när Richard och Darken Rahl står öga mot öga med svärden i högsta hugg. Eller hur Kahlan äntligen använder "the blood rage." Det är som om bilderna i mitt huvud äntligen kommer till liv, inte på det sättet jag föreställt mig, men ändå okej. Jag trodde aldrig att en bokserie skulle kunna få mig så galet besatt, sen att tv-serien skulle göra mig mer besatt är ännu galnare. Trots att specialeffekterna inte är av högsta kvalitet, att boken och serien inte stämmer som jag vill att den ska, kan jag säga att Legend of the seeker blev en ganska okej hit.

"Tennis all night long"

Lördag

Älskar man inte lördagar har man verkligen inget vett i skallen. Dagen är enbart för att slappa och känna ingen press överhuvudtaget. Söndagen däremot som egentligen är dagen innan måndagen är bara deprimerande. När man än en gång måste dra sig ur sängen kl 06:30 bara för att ha en otroligt jobbig dag framför sig, är bara otroligt jobbigt! Någon som håller med? Dum fråga. Kände precis hur alla andra människor suckade så otroligt ljudligt över att jag ställde en så otroligt urlöjlig fråga. Men jag kan bara bli gladare över att på måndag börjar jag inte tidigare än 10 och slutar inte tidigare än två. Min lycka är gjord!
 
Hursomhelst min lördag spenderades ute i snön i försök att fota en ballong som vägrade stanna i luften. När denna flög iväg över åkern gick musten ur mig eftersom jag fick pulsa mig igenom åtminstone en meter snö och bli kall/blöt.   

"Min svenska har försämrats så otroligt sen jag skaffade blogg"

meterhöga driver av snö

Föreställ dig fyra personer som sakta lunkar genom snön. Det enda man hör är hur fötterna får snön att knarra under skorna. Snön faller lätt över ansiktet och smälter på deras kind.  Andningen är normal och de känner igen press överhuvudtaget.

Vad jag just beskrev var en otroligt förskönad version av min dag.

från 8.23 till klockan 11.00 var jag ute i naturen och bara kämpade mig igenom metervis av snö, när jag gick en mil.

"Vart är världen påväg?"

Åh vad jag älskar mig själv, not.

Jag hatar det faktum att vilken människa som helst har så himla lätt att umgås med mina släktingar. Samtidigt som jag själv knappt kan få ut ett enda litet ord i närheten av någon av mina släktingar. 

"Finns det någon med självrespekt som vill byta bort den?"


Fredag



Jag älskar sovmorgon på fredagar. Fick tid att titta på bumbibjörnarna, ducktales och rescue rangers (piff och puff), sånt är uppskattat när man ska dra sig till skolan med träningsvärk. När jag kom till skolan låg en hel hög med MP ettor i soffan och bara klagade över deras träningsvärk, eftersom även jag var med på idrotten igår så gjorde jag dem sällskap. Madde och jag skrev några telegram och vips hade en timme gått och jag fick gå hem. Jag slapp också åka buss när Saras mamma kunde köra oss. Jag börjar nästan bli lite av en snyltare med tanke på att jag i princip aldrig kan bjuda tillbaka något till någon som gör något för mig. Det är ett under att folk fortfarande vill hjälpa mig med tanke på hur otroligt illa jag behandlat dem på sista tiden. Förhoppningsvis kan jag dra på smilgroparna och hjälpa dem lite då och då också. 

Innan jag avslutar ska jag lägga till att Shadows fall - Another hero lost förmodligen är den vackraste låt som finns. (se video) Låten är ett måste att höra.     

"Sovmorgnar kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta!"

Torsdag

Min stora hatkärlek till torsdagar börjar få mig förvirrad. Att kliva upp på morgonen och bara tänka på att idag ska jag dra mig ner till bussen med en grymt tung väska + att jag ska ha med mig påsen med idrottskläder får mig att stanna kvar i sängen en halvtimme extra.
Efter svenska och engelska har vi idrott, vilket får mig på ett halv glatt humör. Så fort jag kommer in i omklädningsrummet är det som att all självkänsla jag någonsin samlat upp rinner av mig. Att sedan komma upp och mötas av bönan som ska heja klassen igenom ännu en lektion till, och börjar ivrigt med uppvärmningen. Som den klantiga, okontrollerade icke kordinerade människa jag är kan jag inte snurra på armarna och förföytta benen samtidigt och ser ut som ett totalt fån inför resten av klassen som faktiskt lyckas att klara av detta utan att se allt för dumma ut.
På plussidan har jag enbart en halvtimmes matte och slutar efter den klockan tolv, vilket får mig på toppenhumör tills jag går på bussen och det bara rinner av mig. 
Promenaden hem brukar oftast sluta med ett hål i påsen p.g.a att jag slängt den i marken ett x antal gånger.

"Vad är detta att klaga på"

Lång dag

Lång dag med matte, data och fyra timmar med ljud/multimedia. Gjorde några mattetal på matten och redigerade mina bilder på datan efter det tog det stopp. Hade inget att göra p.g.a brist av material, men de fyra timmarna bara flög fram när jag la pussel på datorn.

 Äntligen börjar det bli vår, det luktade jätte gott när jag klev utanför dörren imorse. Drog tankarna tillbaka till för ett år sen när jag var ute med klassen och sov i militärtält. Trots en riktigt dåligt natt med sex eller sju uppvaknande när jag frös häcken av mig, var det en kul upplevelse. På morgonen luktade det jätte gott i tältet av kol, snö och bacon. När man kom ut luktade det vår och det var lagomt varmt för mig att åka skoter. 

För att jag ska känna mig en aning stolt måste jag kommentera att jag ÄNTLIGEN börjar få kontroll på mitt ätande igen och med regelbunden motion hoppas jag på en rejäl viktminskning. 

"Det är en härlig känsla att kliva av cykeln och känna att jag gjort någon nytta för mig själv åtminstone"  

RSS 2.0