Almost 39 degrees celsius, you have a fever?
Igår vaknade jag vid elva och sträckte på mig när jag kände en skarp smärta i nacken, till en början brydde jag mig inte och vred på mig för att sommna om. Självklart hängde nacken med ofrivilligt och lägger av totalt vilket lämnar mig med en nacke som jag inte kan använda. Igår kväll och natt var det tjugosex grader varmt i mitt sovrum och jag låg ärligt talat och frös mig igenom halva natten, utöver detta gick jag på toaletten fem ggr och de sista timmarna svettades jag och fick gå upp klockan fyra och slå igång tv:n för att jag inte kunde sova.
Härligt det här med förkylningar. Under de timmarna som jag haft en alvedon i magen för att stoppa febern har jag utvecklat en jävla huvudvärk och kan därför inte ens sitta vid datorn, tv:n eller läsa ut min bok.
Hoppas alla andra fick en bättre start på veckan än jag fick.
OBS! P.g.a att youtube inte jobbar med mig kan jag inte lägga upp videos på bloggen so bad for you.
Det är rätt så jobbigt
"Now put those devil horns in the air"
2 days left
Jag kan knappt vänta, om två dagar så står jag på frihamnen och väntar på att Hatesphere ska börja spela. Några timmar senare kommer jag dessutom se Disturbed. Den som inte uppskattar adrenalinkicken man kan få av Disturbed låtarna får hålla klaffen just nu.
Jag börjar nästan inse att sommarlov egentligen inte är bra för mig alls, när man bara har mer timmar att förslösa. Jag hoppades på att ta mig ut idag men jag orkade inte helt enkelt, musten gick ur mig när jag kom fram till att jag tappat bort massvis med strumpor (Okej!?) Kaffe har nästan tappat sin tjusning också när man inte har någon social stund när man kan dricka det. Jag försökte hinna se den ofrivilliga golfaren idag men jag fick bara se litegrann, igen. Hoppas alla inser hur fullsmockat mitt schema är under sommaren :) *not.
midsommar
Som vanligt firas midsommarn med släkten och som vanligt går den yngre generationen (12-13 pers) ner till majstångsresningen och väntade i duggregnet på att resningen skulle vara färdig. Efter mycket omkring flyttande för alla barn efter att männen nästan tappat midsommarstången var det dags att gå hem. Min sill fick många kommentarer , bra kommentarer lär läggas till. Själv tycker jag inte den var en sån stor hit, men senapssillen var grymt god. Efter maten vandrade folk omkring i väntan på efterätten och efter efterätten delade vi upp oss de lite mer kalla av oss satt kvar i köket, medan "partygänget" satte sig ute på altanen. Alla kom förstås in en efter en för att hämta jackan, samtidigt som alla andra ute på altanen fortsatte dricka och snacka högljutt. Kvällen blev lite filmaktig när vi stannade uppe hela natten och snackade om allt från festivaler till att en tonåring i vår släkt för länge sedan fick spendera fjorton dagar med att äta bara vatten och bröd. Förutom att vi lät folk svälta var vi också lättsinniga, det var förstås inget Tomas ville höra av utan han viftade bort det. Jag gav upp vid två p.g.a en helvetes förkylning, som förövrig börjar att ta till sig och jag hostar och snörvlar som en galning en vecka innan metaltown. Två tummar upp!
Aj, aj
Tio personer ska i helgen försöka klämma ihop sig och sova hos oss. Imorgon ska dessutom sju personer till komma och om det ska regna så här kommer vi få smocka ihop oss i köket så gott det går. Men det går nog fint, även fast jag med min förkylning kommer väcka hela huset med mina snarkningar xD Stackars min släkt som måste dras med mina förkylningar när de kommer.
Stressborstar du ofta?
För övrigt idag har jag varit hos tandläkaren och höll på att kuta ur rummet när tandläkaren sa, and I Quote:
"Det kan ju isa lite i tänderna när man slipar i tänderna!" Holy Crap, var allt jag hade att säga när hon lämnat rummet för att hämta den riktiga tandläkaren. När hon väl kom tillbaka och förklarade att vi måste boka ny tid bestämde hon sig för att skrapa mina tänder och snacka allvar med mig om min tandborstning. Så nu är det bara för mig att vinkla tandborsten i en 45 graders vinkel i fyra minuter för att jag ska göra detta rätt.
Shit!
När jag kom hem var det bara att dra fram den 935 gram tunga olivburken som min farbror köpte och sura till skräckfilmen "The breed." De självlysande stjärnorna i taket (som för övrigt måste växt fast i taket efter alla dessa år) kom faktiskt till nytta när jag behövde något att fokusera på.
swedish people...
Vet ni hur hemskt det är att sova på något av de värsta hotellen jag varit på och sedan gå till flyplatsen för att stå i en kö med svettiga människor på den kvava flygplatsen i Lissabon, inte? Då ska jag tala om för er att det är ett rent helvete! Men det ännu värre var ändå att inse att vårat plan inte ska gå direkt till Stockholm, nej för in i helvete det ska till Köpenhamn först. Visst det är inte hela världen att stanna i Köpenhamn, men nu bestämde sig en passagerare vid namn Lundström (eller dylikt, gav inte ett jävla skit i människans namn) bestämmer sig att dra ifrån planet utan sitt bagage och låta planet stå i Köpenhamn i två nästan tre timmar mer än det ska. Som om det inte var nog lämnade detta oss tio minuter att ta oss från sky City till tåget på Arlanda. Vilkety ledde till att vi hade tio minuter på oss att vänta på bagaget som väntades komma sex minuter efter att vi landat, vilket lämnar oss med 8 minuter att hinna till tåget från sky City. När sånt här händer kan man inte annat göra än att lämna bagage med kläder och ost på flygplatsen för att det sedan ska skickas till brlg med flyg och komma fram på torsdagen. Nu vart det många "vilket ledde till" på en gång. Men efter en sån här dag var det grymt skönt att komma hem till lilla Leksand och hoppa in i en dusch som man inte måste vänta på i fem minuter innan varmvattnet kommer.
Men för att vända på dagen kan jag avsluta med lite gladare nyheter. Jag lyckades snacka med en portugis igår och han förstod mig. Wooho, in your faces everyone som tror att jag inte kan. Konversationen gick ungefär såhär:
Paula: Uma garaffa de agua grande.
Försäljare: Fresca?
Paula: Si
Försäljare: Obrigado
Paula: (med stadig blick) Obrigado!
Vid busshållsplatsen lite senare.
Mamma: Hur gick det?
Paula: Nu kan du bane mig inte kalla mig för tusrist längre.
Mamma: Varför inte?
Paula: Jo för att jag har köpt en flaska vatten själv på portugisiska.
Senare på kvällen kunde jag inte heller annat att hjäplpa att tycka grabben på restaurangen var grymt frän som räknade ut notan i huvudet framför oss!
last day
Loerdag morgon vaknade jag precis som vanligt, jag vandrade oever gatan till frisoeren och fick haaret kammat. Efter det vaentade lunchen fint paa bordet och efter lunchen gjorde vi oss alla faerdiga. Efter mycket om och "fodes" (litet svaerord om jag haengde med riktigt) var vi paa vaeg. Vi stannade foerstaas hos Olga foer att aeta mycket plockmat innan vi kl halv tre satte oss i bilen foer en timmes bilresa till kyrkan, en timme kaendes som en evighet inklaemd mellan mamma och pappa naer bilden var 30 grader varm. Ceremonin var slut efter en timme av ren plaaga. Kyrkan var grymt liten och vaermen tog naestan kol paa baada slaekterna. Efter cermonin foerflyttade vi oss aennu en gang, den haer gaangen till "maten", finner inget baettre ord aen det faktiskt. I naagon timme vandrade vi omkring drack champagne, juice eller vatten och minglade. Jag fastnade med Carro och Ingemar (som jag sedan foeljde efter som ett plaaster) efter ett tag kom Bella och Nair foer att joina oss. Bela tyckte jag var gammal nog att prova champangen och gav mig ett glas, utan mammas vetskap foeroevrigt. Kvallen fortsatte sedan med mat, mat och mat. Efter att jag fatt paafyllning av vin i glaset tvaa ggr av en kypare som trodde jag var spansk boerjade det snurra en aning, saa jag fick lugna ner mig litegrann. Efter maten begav sig alla upp paa dansgolvet i ett par timmar innan vi sedan aakte hem klockan halv fyra paa natten. Jag tror inte naagon av gaesterna eller brudparet fick mer aen 5 timmars soemn den natten/morgonen.
Jag undrar om naagon haengde med saa haer laangt sjaelv slutade jag kolla min text efter haelften. Men jag taenkte avsluta inlagget med att gratulera mig sjaelv paa att broellopet gick saa enkelt som det gjorde. Trots rejael nervositet i kyrkan och taeltet lyckades jag faa till ett par halv bra bilder och vara mer social aen vanligt. Saa grattis paa mig och nu behover ni faktiskt inte laesa mer om ni haengt med hela vaegen ner.
